Jag önskar att jag aldrig hade träffat dig

Jag vaknade tidigt, kände nervositeten sticka i hela kroppen. Det var dagen då jag skulle träffa HONOM igen.

Jag gjorde mig fin efter alla konstens regler, avluddade jackan, duschade, sminkade mig och valde kläder. Jag var redo. 

Missade bussen, fick vänta 12 minuter på nästa. Bra start.

Framme vid slutstationen - Korsvägen - och där var HAN. Snygg jacka, converse och en mycket välklippt frisyr hade HAN införskaffat sedan sist. Fan också. 

Vi började med att gå till en restaurang där vi beställde dyr pasta som vi inte åt upp, sedan köpte vi lite kläder och lite namnam till fikatarmen när vi tröttnat på att trängas med människor.

.......................................................................................................................................................................

JAG TYCKER FORTFARANDE OM HONOM, det var dagens konstaterande. Så fruktansvärt jobbigt och opassande.

"Det finns en anledning till att du gjorde slut med HONOM en gång i tiden"

JAHANÄHÄJOHO. Jag vet. Men människor ändras - jag har ändrats. Ibland blir det bättre och ibland blir det galet mycket sämre. Jag är nyfiken på vad som har hänt i HANS fall. Eller okej, jag är lite kär i honom. Lite. 

Varför är det så svårt att släppa vissa ex, medan andra försvinner ur ens tankar i samma stund man sagt hejdåföralltid? Det gör mig galen!

/F



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0